Livet är inte lätt

Jag vet inte vad jag har att säga egentligen, allt är sagt.
Jag älskar Honom. Han älskar inte mig. Jag vill vara Hans flickvän, Han vill vara min vän.
Nu är vi ingenting. Inget, blott ett minne. Ja, bara ett minne, kansk är det bäst så, kanske inte. Who knows? Only time.

Jag hoppades för mycket på honom, det har jag nog alltid gjort. Trott att Han ska komma en dag bara sådär, stå utanför mitt fönster med blommor, men fan sånt händer bara i filmer, right? Jag skulle så gärna vilja bli uppvaktad av kärlek någon gång. Någon som verkligen visar att jag är något speciellt, något vackert, fint och underbart. Men fan sånt händer inte längre? Allt killar vill är att få ett ligg, no feelings. Men jag vill ha kärlek, någon som bryr sig om mig. Tydligen kan inte Han ge mig det så vad gör man? Jag valde så här... Jag hoppas att han någon gång ska älska mig igen, snart hoppas jag. Men det tror jag inte, Han är inte sån, inte nu, inte för fyra månader sen.

What ever, det får blir som det blir..


Ingen har sagt att livet är lätt

/ E-K

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0